Vårdcentraler i Skåne prövar nytt kognitivt test
I Region Skåne prövar åtta vårdcentraler ett nytt kognitivt test vid misstänkt kognitiv sjukdom. Förhoppningen är att MCE-testet ska bidra till en mer tillförlitlig diagnostik, både för utrikes- och inrikesfödda patienter.
Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.
Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.
Fyra deltester ingår
RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).
– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.
Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.
Kan det förbättra diagnostiken?
– Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.
Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska
Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.
Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.
Fyra deltester ingår
RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).
– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.
Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.
Kan det förbättra diagnostiken?
– Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.
Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.
Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.
Gensvaret positivt
Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.
– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.
Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.
– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.
Utbildningsmaterial planeras
I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.
Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.
– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.
Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne
MCE-test
MCE står för Multicutural Cognitive Examination. Det är ett kognitivt test som består av fyra deltester avsedda att användas vid basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. MCE har validerats (2019) i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens, och används även i Norge.
En av deltesterna i MCE är RUDAS (Rowland Universal Dementia Assessment Scale) som utvecklats (2004) i Australien och validerats (2017) vid Migrationsskolan, Region Skåne. Övriga tre deltester har utvecklats inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery):
- Recall of Picture Test • Testpersonen ska memorera färgbilder på olika föremål och efter en stund tala om vad hon har sett. Testar arbetsminne fördröjd återgivning.
- Supermarket Fluency • Testpersonen ska inom en viss tid namnge så många varor, max uppnås vid 28, som möjligt som finns i en stormarknad. Testar mental hastighet, språk, verbalt flöde och ordminne.
- Clock Reading Test • Testpersonen ska tala om klockslaget utifrån 12 olika urtavlor. Testar huvudsakligen visuospatial förmåga.
Källa:
Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf, G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G. (2019). Validation of a European Cross-Cultural Neuropsychological Test Battery (CNTB). International journal of Geriatric Psychiatry. 2019;34:144-152. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5002 (nytt fönster)
Nielsen, T.R, Segers, K., Vanderaspoilen, V., Beinhoff, U., Minthon, L., B Pissiota, A., Bekkhus-Wetterberg, P., Hanevold Björklöf,G., Tsolaki, M., Gkioka, M. & Waldemar, G.
(2019). Validation of a brief Multicultural Cognitive Examination (MCE) for evaluation of dementia. International journal of geriatric psychiatry. 2019;34:982-989. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gps.5099 (nytt fönster)
Kognition och migration
Kognition och migration är en fristående strategisk enhet verksam inom hela Region Skåne. Dess övergripande mål är att skapa förutsättningar för att uppnå att utredning samt vård och omsorg vid kognitiv sjukdom blir jämlik och säker för alla, oavsett bakgrund. Läs mer: www.skane.se/kom (nytt fönster)
Positivt test av kognitiva test för utrikes födda
Vid kognitiva utredningar av utrikes födda personer finns särskilda utmaningar. En undersökning vid Region Skåne tyder på att det mångkulturella testbatteriet MCE kan bidra till bättre utredningar.
MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester, tre av dem (ej RUDAS) har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB.
- RUDAS
- Recall of Picture Test
- Supermarket Fluency
- Clock Reading Test.
MCE har validerats i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens.
Bättre än traditionella tester
I en ny rapport från Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar – Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning – jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda.
De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.
Lägre andel fick demensläkemedel
Andra skillnader som framkom i undersökningen:
- Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
- Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda.
Rap
MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester, tre av dem (ej RUDAS) har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB.
- RUDAS
- Recall of Picture Test
- Supermarket Fluency
- Clock Reading Test.
MCE har validerats i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens.
Bättre än traditionella tester
I en ny rapport från Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar – Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning – jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda.
De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.
Lägre andel fick demensläkemedel
Andra skillnader som framkom i undersökningen:
- Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
- Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda.
Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.
En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.
IT-stöd kan förbättra demensutredningar
På Björknäs hälsocentral i Boden utförs flera kognitiva tester som normalt görs på specialistmottagningar. Ett tidsbesparande datorbaserat verktyg underlättar administrationen och begränsar merarbetet.
Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.
Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.
– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.
Utförs framför datorn
Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.
– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.
– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.
Bättre underlag för bedömning
Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Lule
Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.
Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.
– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.
Utförs framför datorn
Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.
– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.
– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.
Bättre underlag för bedömning
Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå, ett bättre underlag för vidare utredning och bedömning. Det ligger i linje med ambitionerna i ”Höken” som Region Norrbottens vårdprogram kallas. Tillgången till specialistkompetens är betydligt sämre i Norrbotten än i till exempel Stockholm.
– Därför är det viktigt för oss att verkligen försöka skilja ut vilka patienter som behöver remitteras vidare till Sunderby sjukhus, säger Maria Nordin.
Sedan introduktionen 2020 har Mindmore använts i totalt mer än 150 utredningar. De som handlat om misstänkt demenssjukdom har Frida Hallnor, arbetsterapeut vid Björknäs hälsocentral, hållit i. I hennes utredningar ingår även bland annat hembesök med ADL-bedömning men Mindmoretestningen föredrar hon att genomföra på hälsocentralen, även om de går att använda på i stort sett vilken dator som helst med internetuppkoppling.
Tar drygt en halvtimme
– Testerna tar sammanlagt 30 till 40 minuter. Ofta sitter jag bredvid patienten men en del föredrar att sitta för sig själv och det får de gärna göra. En del tänker nog att de kan bli stressade av min närvaro, säger Frida Hallnor.
Mindmore är åldersnormerat vilket innebär att 65-åringars resultat jämförs med andra i samma åldersgrupp, inte med de som är 15 år yngre. Datorvana har givetvis en betydelse för vilka som kan komma i fråga för testningen. Det är ett av skälen till att Mindmore används främst av yngre patienter (max 70 år) med misstänkt demenssjukdom.
– Men om 10 år är det säkert annorlunda, då finns nog en utbredd datorvana i högre åldersgrupper, säger Frida Hallnor.
Magnus Westlander
- Basala demensutredningar görs normalt i primärvården för att utreda misstänkt demenssjukdom (kognitiv sjukdom). I utredningen brukar ingå bland annat MMSE och Klocktest, ibland även Moca eller Rudas. Dessa tester ger en grov uppskattning av en persons kognitiva förmåga totalt sett.
- Mindmore innehåller 22 olika neuropsykologiska tester (de flesta ingår i det Kognitiva screeningbatteriet, KSB). När resultaten sammanställs erhålls en kognitiv profil. Den visar hur patientens olika kognitiva funktioner (domäner) fungerar, till exempel inlärnings- och minesfunktioner, verbala funktioner och uppmärksamhetsfunktioner.
- Jämfört med poängen från MMSE ger den kognitiva profilen en bättre uppfattning av patientens svårigheter och därmed ett bättre underlag, bland annat för att kunna ställa en korrekt diagnos. Läs mer om kognitiva domäner.